Skulle en ockupationsmakt, som i 40 år negligerat FN-resolutioner om att dra sig tillbaka, ha ”rätt att försvara sig”? Visst låter det egendomligt.

I den svenska soldathandboken och i broschyren ”Om kriget kommer”, ja till och med i telefonkatalogen, kunde man förr läsa att om Sverige ockuperats av främmande makt har vi inte bara rätt utan också skyldighet att försvara oss med alla till buds stående medel.”Varje meddelande om att motståndet uppgivits är falskt”. 

Att vi själva skulle ha den rätten, i överensstämmelse med FN-stadgan, låter självklart. Ännu mer självklart om palestinierna, som faktiskt ärockuperade tänker på samma sätt och agerar enligt samma stadga.

Israel däremot, kan enligt Internationella domstolen i Haag (2004) ”inte åberopa rätten till självförsvar när hotet kommer från ett ockuperat territorium.” Detta uttalande gällde muren som Israel byggt på palestinskt område. Israels krigföring mot de ockuperade palestinierna har inte kunnat bedömas särskilt, bl.a. eftersom landet inte godkänt domstolen. ”Israel har rätt att försvara sig” är en partsinlaga från Israel. Det saknar juridisk grund och borde inte upprepas av Sveriges utrikesminister.

 

Det blir alltmer besvärande med dessa västvärldens politiker som tycks sakna såväl rättsmedvetande som historiska insikter, som praktiserar selektiv glömska och är likna benägna som Israel att bortse från världsopinionen, domslut i Internationella domstolen i Haag och FN-resolutioner. Politiker vilkas oanständiga leenden knappt får plats i TV när de dunkar varann i ryggen i Ehud Olmerts mottagningsrum. Vem och vad tror de att de representerar?

 

På Gazaremsan är det Hamas som efter demokratiska val företräder palestinierna. Det valresultatet hjälpte inte, med övermaktsspråk är Hamas fortfarande terrorister. Och övermaktsspråk är vad detta handlar om. Att kunna säga vad som passar utan att riskera att bli emotsagd.

Eftersom Hamas inte som Israel kan lita till leveranser från all världens vapentillverkare smugglar man in vapen i Gaza. Dessa vapen får inte vara större än att de kan bäras genom underjordiska tunnlar.

Med dem påstås Hamas vilja utplåna staten Israel. Men Hamas uttalade ståndpunkt (2006) när det gäller staten Israel är att om Israel häver ockupationen och drar sig tillbaka till 1967 års gränser är man beredda att erkänna Israel. Ingen i Väst tog fasta på detta, och det nämns numera aldrig. Uppenbarligen vill man hellre ha ett monster.

 

Samma dag som Bildt i riksdagen rabblar sin utantilläxa uttalar sig integrationsminister Nyamko Sabuni från samma regering om problemen i Rosengård. Hon menar att man, för att inte skapa grogrund för islamistiska rörelser, bör behandla särskilt de muslimska ungdomarna där med försiktighet.

Och det gör man. Man skickar in psykologer, socialarbetare, man arbetar för integration, man betänker ungdomarnas situation på olika vis. Man bygger ingen mur, man bombar dem inte sönder och samman.  

Är det något Israel och politiker i Väst har gjort är det att skapa just grogrund. Talar inte Bildt och Sabuni med varandra?

 

Häromdagen hedrades minnet av Förintelsen. Engagemanget var mindre än vanligt mot bakgrund av vad som just hänt, men ansvarskännande personer, t.o.m. Andreas Malm, mende att Förintelsen och Gazakriget är helt skilda saker.

Att se det så är för enkelt. Världen hade inte så lätt bortsett från de sionistiska terroristernas metoder och det judiska folket hade troligen inte fått sin stat redan 1948, om inte förintelsen ägt rum. Även det massiva stödet för Israel bland dagens politiker bottnar, medvetet eller omedvetet i detta.

En israelisk fredsaktivist sade nyligen att problemet med Israel är att man inte tror att någon annans lidande kan bli lika stort som det judiska folkets lidande. Man ser sig själva som historiens offer och tillåter inga andra att bli det, hur många av deras barn som än dödas, nej inte ens om det är israelerna själva som dödar dem.

Den svåra lärdomen av förintelsen och Gazakriget tillsammans är att samma folk, samma människor kan bli både offer och krigsförbrytare.

I egenskap av det senare måste de bekämpas.

 

Det enkla sambandet mellan förtryck, uppror och ”terrorism” är uppenbart för de flesta. 
Såväl islamismen som sionismen har sitt upphov där. Sionismen är nu en gammal rörelse, dess första kongress hölls redan 1897. Sionismens störste pionjär Theodor Herzl hadei sin bok ”der Judenstaat” 1896 skrivit: ”Världen kommer att befrias genom vår befrielse”.

Tänkvärt och framsynt. 2009 kan det palestinska folket ta över den devisen. Ingenting i denna värld kan bli bättre förrän de har fått en egen stat.